Meddelande från de djupaste skogarnas skogar..
Och nu har även jag hittat hit, Ida.
Vad roligt att få läsa lite om mina vänner och vad som har hänt i era liv.
Kanske att jag ska berätta li
te om mitt, så att ni vet att jag också lever.
Nu för tiden är min garderob helt grön, möjligtvis lite natur-bruna nyanser och har man tur kan man skymta några nyanser av svart. Alltså svart/grå som man kan se i sten och berg.
Jag vet ärligt talat inte om någon av er, mina vänner kommer att känna igen mig nästa gång vi ses.. Jag är en riktig äventyrare nu, som ser ut som att aldrig har satt sin fot under tak.
Mitt hår består numera av en yvig lövhög, sotiga fart-streck på mina kinder för att visa min vildhet och kläderna som sagt syns knapt när jag har slängt mig i en buske- mest bär jag denna design bra för att kunna kamouflera sig väl, som riktiga äventyrare gör.
Nu har hela 5veckor runnit förbi oss och vi har hunnit med enmassa roliga saker, inte minst häftiga:
Seglat, vandrat i Värmlands gyllene skogar-där jag bla såg en bäver,vilket är ytterst ovanligt! Vi har också paddlat kajak i två dagar i Dahlslands oerhört vackra sjöar och mina vänner-padding är något fantastiskt jag ska ta med er ut på en vacker dag. Vi har också klättrat, riktigt coolt-30m hög bergsvägg! och JA jag var skakis!
Nästa äventyr heter: ENSAMHETEN, då man ska sova alldeles ensam i skogen under en gran.
Sover jag? Ibland. OM jag sover så föredrar jag en hård yta så som en en barrskog, grusplan( möjligen med ett liggunderlag under mig ) och om jag tvingas att sova inne i mitt rum så lägger jag mig nedanför sängen på golvet.. För det är så jag har hört att riktiga äventyrare gör.
Victor lever han med, han är nu ute på dahlslands sjöar och kajakar..
Lär vi oss något om bibeln då? Ja, jag vet att Esau föddes väldigt hårig-lika hårig som en get.
Det känns som en viktig del av bibeln så jag hoppas att Ni andra kan ta till er det också.
Saknar er!
PEACE & LOVE från er äventyrare!
Nu fungerar toaletten på bussen, sa han.
Jag kan ju börja med att säga att jag har då inte något som kan kallas godisförbud. Men däremot har jag gjort av med nästan 2 kilo Marabou-choklad på 2 veckor tack vare Gröna Lund. Det är också en bedrift!
Jaha, veckorna går och går och Stockholm består. Jag har slutat fascineras lika mycket över att jag fixar att ta tunnelbanan på egen hand. Jag har sett mina första kändisar. (den första räknas nog inte enligt er, men Stina; det var Siiimon!, den andra var Myror i Brallan-Ola i egen hög fikande person.) Jag har blivit stammis på Hötorgsloppisen. (om två ggr i rad räknas som stammis, inköp båda gångerna?) Har hunnit med att gå i tre olika kyrkor på gudtjänstsafari. Jag har även upptäckt att Rinkeby och surströmming har sämre rykte än vad de förtjänar!
Och skolan då. Jag trivs. Väldigt bra. Jag som trodde att det inte kunde finnas fler trevliga människor att bli kompis med. Nu har man gått igenom dom där obligatoriska frågorna, förutom namn, ålder och vad har du åstadkommit efter gymnaisiet, även frågor som; Oskarshamn... hm, vart ligger det? Jaha, är det där Gotlandsfärjan går ifrån..? Är ditt hår på riktig och hur kan du vara så sjukt kittlig och varför säjer du Käre Baarn?? Ja, ni vet, dom där vanliga.
Men sen lär man sig ju saker också. I mitt förra inlägg tyckte jag mest att nihilism var ett roligt ord. Nu vet jag bättre. Mer deppig än en nihilist är svårt att bli. Nej men lektionerna är bara så bra. (och svenskan är ett adjektivfattigt språk). Det är nästan så att ett skolbesök på Credo blir obligatoriskt om någon hade tänkt sig att hälsa på!
Igår kom vi (klassen) hem från några riktigt härliga dagar i Transtrand. Typ Sälen. Fjällen utan snö är underskattat måste jag säja. Och nu sitter jag åter igen på färd genom vårt vackra färdenesland. Malghult kallar. (OCH min plikt att göra min röst hörd i kyrkovalet såklart! )
/Amanda♥Swebus på Nyköpings busstation. Datorn på bussen är nördigt med gutt.Och nu funkar tydligen toan,som jag ändå inte tänker besöka.
Jaha, veckorna går och går och Stockholm består. Jag har slutat fascineras lika mycket över att jag fixar att ta tunnelbanan på egen hand. Jag har sett mina första kändisar. (den första räknas nog inte enligt er, men Stina; det var Siiimon!, den andra var Myror i Brallan-Ola i egen hög fikande person.) Jag har blivit stammis på Hötorgsloppisen. (om två ggr i rad räknas som stammis, inköp båda gångerna?) Har hunnit med att gå i tre olika kyrkor på gudtjänstsafari. Jag har även upptäckt att Rinkeby och surströmming har sämre rykte än vad de förtjänar!
Och skolan då. Jag trivs. Väldigt bra. Jag som trodde att det inte kunde finnas fler trevliga människor att bli kompis med. Nu har man gått igenom dom där obligatoriska frågorna, förutom namn, ålder och vad har du åstadkommit efter gymnaisiet, även frågor som; Oskarshamn... hm, vart ligger det? Jaha, är det där Gotlandsfärjan går ifrån..? Är ditt hår på riktig och hur kan du vara så sjukt kittlig och varför säjer du Käre Baarn?? Ja, ni vet, dom där vanliga.
Men sen lär man sig ju saker också. I mitt förra inlägg tyckte jag mest att nihilism var ett roligt ord. Nu vet jag bättre. Mer deppig än en nihilist är svårt att bli. Nej men lektionerna är bara så bra. (och svenskan är ett adjektivfattigt språk). Det är nästan så att ett skolbesök på Credo blir obligatoriskt om någon hade tänkt sig att hälsa på!
Igår kom vi (klassen) hem från några riktigt härliga dagar i Transtrand. Typ Sälen. Fjällen utan snö är underskattat måste jag säja. Och nu sitter jag åter igen på färd genom vårt vackra färdenesland. Malghult kallar. (OCH min plikt att göra min röst hörd i kyrkovalet såklart! )
/Amanda♥Swebus på Nyköpings busstation. Datorn på bussen är nördigt med gutt.Och nu funkar tydligen toan,som jag ändå inte tänker besöka.
Senaste nytt!
Alla goda ting är tre. Tre nya grejer som hänt i mitt liv kommer här:
*Jag har numera godis-chips-popcorn-läsk-förbud. Har hört om en studie som säger att man under ett folkhögskoleår i genomsnitt går upp 6 kg
*Dagens frukost till ära fick jag smaka havregrynsgröt med filmjölk av en vän. Man har alltså filmjölk i gröten istället för mjölk, smakar väldigt annorlunda, kanske inte att rekommedera men värt att smaka
*Mitt nya virkningsprojekt ska bli ett par tossor. Inför kalla vinterdagar tänker jag att det kan vara trevligt att värma fötterna i. Men det är ett experiment så vi får se hur resultatet blir...
- Schtaina.
Livet i Växjö
Nu har de dragit igång här i växjö också. Tro det eller ej, men jag sitter och tragglar svenskagrammatik och tycker att det är hur jätteroligt! Jag har faktiskt längtat efter att få börja plugga igen. Sen är det ju inte bara grammatik här, nej jag får läsa barnböcker och sagor och leka roliga lekar också, så ni förstår att jag lever som fisken i vattnet.
Fast bara fiskliv har det förstås inte varit, lite flyttahemifrån-tabbar kan jag vist aldrig komma ifrån. Tillexempel har jag fått mangla alla mina kläder istället för att stryka dem, eftersom jag glömde strykgärnet hemma. Sen går jag med plåster i armhålorna, eftersom jag glömde min elektriska rakhyvel hemma och inte viste att man var tvungen att ta det så försiktigt med engångsrakhyvlar. Fast det värsta var ändå att jag har hamnat på fel lektion. Det var den första lektionen och jag hade självklart läst fel på sal och tid. Men jag satt där ett tag bland de okända människorna och lyssnade på läraren. Sen försökte jag smita ut lite diskret, vilket inte gick särskilt bra eftersom dörren var framme vid tavlan. Men förhåppningsvis träffar jag inte de där människorna igen och sånt här är kanske sånt man får räkna med om man är lite virrig som jag.
/Matilda
Fast bara fiskliv har det förstås inte varit, lite flyttahemifrån-tabbar kan jag vist aldrig komma ifrån. Tillexempel har jag fått mangla alla mina kläder istället för att stryka dem, eftersom jag glömde strykgärnet hemma. Sen går jag med plåster i armhålorna, eftersom jag glömde min elektriska rakhyvel hemma och inte viste att man var tvungen att ta det så försiktigt med engångsrakhyvlar. Fast det värsta var ändå att jag har hamnat på fel lektion. Det var den första lektionen och jag hade självklart läst fel på sal och tid. Men jag satt där ett tag bland de okända människorna och lyssnade på läraren. Sen försökte jag smita ut lite diskret, vilket inte gick särskilt bra eftersom dörren var framme vid tavlan. Men förhåppningsvis träffar jag inte de där människorna igen och sånt här är kanske sånt man får räkna med om man är lite virrig som jag.
/Matilda
Kors i taket mina vänner!
Kära vänner och bekanta tappa inte hakan nu men jag sitter här och bloggar.
Här mitt ute i skogen på Ralingsåsgården har jag för ett år framöver fått min boning. Bibelskola LIvskraft har nu hållt på i 1,5 vecka (eller säger man veckor?) I alla fall har jag fått många nya vänner här. Helt sjukt att vi bara kännt varandra i 11 dagar, känns som vi varit här hur länge som helst! Men ni behöver inte oroa er, jag saknar er och längtar efter att få komma och hälsa på er alla och era nya liv. Självklart är alla som har vägarna förbi Aneby, händer kanske inte så ofta, hjärtligt välkomna att hälsa på!
Våra dagar ser ut ungefär såhär: frukost kl 7:00, personlig andakt, gemensam andakt, lektioner, fika, lektioner, lunch, lektioner, lediga, kvällsfika.... ibland har vi idrott, praktiskt tjänande eller kvällsandakt också. Övrig tid är det mest häng och chill som gäller! Väldigt gött! Känns som att detta kommer att bli ett fantastiskt år!
För övrigt så är det september nu, hösten är här. Härligt härligt! Snart är det jullov (tiden kommer gå så fort) och då får vi smälla till med en hejdundrandes fest!! Längtar! Till helgen ska jag åter styra kosan mot Oskesamn, se till så att allt står rätt till....
På återseende!!!
